Höjdhopperskan Elise ger sig själv en rejäl utmaning genom att lägga ribban på 1,70 meter, det vill säga långt högre än vad hon har klarat tidigare. Hennes nya träningskompis Marika har nämligen klarat den höjden och Elise vill ju inte vara sämre. Hon står helt enkelt inte ut med tanken på att behöva lägga ribban lägre, för omedvetet tänker hon att det innebär att hon är mindre värd än Marika.
Elise hoppar under ribban, inte över den som hon hade hoppats på. Hon känner sig generad, besviken, frustrerad, underlägsen och både självförtroendet och självkänslan får sig en törn.
Om Elise inte hade värderat sig själv utifrån sin höjdhoppsprestation i jämförelse med Marika hade hon förstås redan från början lagt ribban på en nivå som hon trodde på att hon kunde klara, till exempel 1,50 meter. Med sin nuvarande förmåga och det självförtroende som hon känner inför den höjden klarar hon den och därmed stärker hon sitt självförtroende ytterligare. Sedan kan hon lägga ribban på 1,51 meter som hon då tror på att hon kan klara, och så vidare. På detta sätt och med lite mer träning är hon snart uppe i 1,70 meter hon också.
Om du lägger ribban på en rimligare nivå stärker du både självförtroendet och självkänslan
Vi ser hur skickliga, framgångsrika, vackra och rika andra personer är och medvetet eller omedvetet jämför vi oss med dem, särskilt inom områden där vi själva vill vara uppskattade. Vi ser dem på TV och film – idoler, talanger, mästare, stjärnor, gladiatorer, superhjältar, med flera. Vi ser dem i vår omgivning – i skolan, på arbetsplatsen, på fritiden. Det vi inte ser är hur mycket tid och arbete som dessa personer många gånger har lagt ner för att nå dit de har nått, om det nu är på riktigt (jag tänker t.ex. på superhjältarna då).
Vi tenderar att jämföra oss på detta vis när vi har låg självkänsla. Eller om vi vänder på det: vår självkänsla försämras när vi jämför oss så. Dessutom försämras självförtroendet, för då har vi svårare att acceptera och utgå ifrån vår egen nivå utan börjar på en för svår nivå som bäddar för misslyckande.
Istället för att börja på någon annans nivå är det bättre att börja på din egen. Utgår du från din egen nivå och tränar på att bli bättre så blir du sannolikt det.
Känns detta självklart och enkelt? I så fall är det inte mycket att fundera på utan bara att göra så. Känns det som att det tar emot att börja på din egentliga, rimligare nivå inom något område i ditt liv, eller ens att tänka på det ärligt och uppriktigt? Kan det vara så att du ibland har orimligt höga krav på din egen prestation?
I så fall kan du kanske vara hjälpt av hypnosterapi.
Nästa inlägg: Blomman växer inte fortare för att du drar den i bladen
Prenumerera på nyhetsbrevet och få besked om nästa inlägg och en gratis hypnosinspelning

